Putin spelar Trump för liten vinning

Inte mycket var att förvänta sig av det trilaterala toppmötet den 10-11 november 2026 mellan Ukraina, USA och Ryssland i Abu Dhabi. Rysslands krav har varit desamma som i början av kriget. De kommer att förbli så om inte Vladimir Putin tvingas möta en katastrof som liknar hans regims kollaps med eller utan ett fullständigt militärt nederlag. På ytan verkar Trump-administrationen inte bara visa en djup brist på förståelse för Putins omedgörlighet utan också de historiska och kulturella aspekter som ligger bakom Ukrainas välgrundade misstro mot Ryssland. USA:s strategi för att förhandla om ett slut på konflikten kommer att sluta misslyckas när man slutar att genera sig inför Kreml med sin respekt för Putin. Hittills har det bara tjänat till att förlänga kriget. ... Mer Putin spelar Trump för liten vinning

Dåliga ledare och nyttiga idioter

En återkommande mardröm i historien har varit ankomsten av valda ledare som fått makten genom att främja en populistisk känsla gentemot sådana splittrande frågor som invandring, rasfiendskap och klasskamp. Deras löfte om förändring skulle komma med ett pris – uppenbarelsen att den verkställande makten gav befogenhet att ändra regeringens mekanismer för att passa deras syfte. Förändring skulle komma i form av rättsliga åtgärder och ekonomiskt tryck på institutioner som var avsedda att begränsa den godtyckliga utövandet av den verkställande makten över det allmänna bästa, och övervakning av samhället med alternativa medel. Mönstret är välbekant och har utspelat sig under 1900-talet, särskilt i Sovjetryssland och Nazityskland. Det ledde till skapandet av repressiva auktoritära regimer som inte bara etablerade kontroll över sitt eget samhälle utan dikterade en utrikespolitik som gjorde världen mindre säker. ... Fler dåliga ledare och användbara idioter

Ryssland, det trasiga

Samhällen störs tydligast när regimen kollapsar i en våldsam kupp, en revolution eller besegras i krig. Stora imperier faller offer för katastrof när de får slut på den energi som en gång drev deras ursprungs dynamik och sydde grunden för deras samhälle. Den lömska process som ofta verkar leda till dessa resultat kan upptäckas när auktoritära härskare, med sina egna intressen i åtanke, gör ansträngningar för att monopolisera makten genom att förvägra medborgarna deras rättigheter. De gör det genom att undergräva oberoende medier, utöva kontroll över de lagstiftande befogenheter som är avsedda att direkt tjäna folket, befolka rättsväsendet med domare som är mer i linje med den verkställande maktens mål än konstitutionen och genom att odla en mäktig överklass av förmögenhet som underlättar den nödvändiga kontrollen över samhället. Efter en tid förlorar patriotiska sånger sin glöd mot bakgrund av förtryck, korruption, desinformation, ett massivt oproportionerligt förmögenhetsklyfta och en förfallande social infrastruktur. Finansiell ruin, ekonomisk förtvivlan och en misslyckad krigsinsats kommer att påskynda nedgången och lämna samhället i jakt på hopp om en bättre framtid som nu verkar utom räckhåll. ... Mer Ryssland, det trasiga

Ett annorlunda krig: Modellering av resultatet i ett asymmetriskt och okonventionellt krig

Trots tydlig överlägsenhet i beväpning, ammunition och truppantal har gynnade nationer inte sällan legat långt ifrån förväntningarna när det gäller att uppnå sina mål i krig. Många faktorer kan förklara detta – terräng, moral, logistik, industriell kapacitet och finans bland annat som Carl von Clausewitz anspelade på i sitt inflytelserika verk "Om kriget", publicerat 1832. Ännu viktigare är att prediktiv modellering av resultat, främst baserad på variabler hämtade från krigserfarenheterna under 1800- och 1900-talen, verkar otillräcklig under 2000-talet. Rysslands gamla sovjetiska stil att föra krig drog snabbt internationell uppmärksamhet till sig i de tidiga stadierna av sin invasion av Ukraina när man misslyckades med att uppnå sitt mål att erövra Kiev och tvingades retirera till den östra delen av landet där man till stor del har förblivit fastlåst under de följande fyra åren. Flera bakslag följde i kölvattnet av snabba innovationer i Ukrainas motståndsstrategi som inte bara har utvecklats på slagfältet utan i dess ansträngningar att undergräva Rysslands ekonomi. ... Mer Ett annorlunda krig: Modellering av resultat i ett asymmetriskt och okonventionellt krig

Etnisk fiendskap inom Ryska federationen mot Kreml

”Kom ihåg mina ord: Ryssland kommer att försvinna när den ukrainska solen går upp” – Djochar Dudayev, revolutionsledare och president för den tjetjenska republiken Itjkerien (1991-1996)

Djochar Dudayev dödades i april 1996 av en rysk missilattack som riktade sig mot hans vistelseort. Fyra månader senare avslutades det första tjetjenska kriget (1994–1996) med undertecknandet av Chasavjurtavtalen, efter att tjetjenska soldater hade tvingat ryska trupper ut ur sin huvudstad Groznyj. Tjetjenien var den första republiken som drabbade samman med Kreml efter att Sovjetunionen upplöstes 1991. Tjetjenerna vägrade att förbli en del av en stat som länge hade förtryckt dem. Under både tsaristiskt och sovjetiskt styre hade massdeportationer och förtryck urholkat deras hemland och etniska identitet i hopp om att dämpa återupplivandet av alla nationalistiska känslor. År 1999 krossade en brutal militärkampanj som lanserades av dåvarande premiärminister Vladimir Putin Tjetjeniens förhoppningar om suveränitet i det andra tjetjenska kriget (1999-2009). Groznyj jämnades med marken genom urskillningslösa flygbombningar, ballistiska missilattacker och en kontinuerlig artilleribelägring av huvudstaden, vilket dödade cirka 8 000 civila. Kampanjen stärkte Putins position i Moskva och bidrog till att säkra hans uppgång genom folkets uppgång till ett i praktiken obestridligt presidentskap. … Mer etnisk fiendskap inom Ryska federationen mot Kreml

Rysslands värld av lögner, förtryck och dess brytpunkt

Det ryska ledarskapet har haft en lång historia av att ljuga för sitt folk under det senaste århundradet, mer än de flesta andra regimer. Dess bedrägeri har manifesterats på en mängd olika sätt, varav det mest upprörande på senare tid har varit Vladimir Putins eufemistiska "specialmilitära operation" (SMO). I själva verket var det en fullskalig invasion av den näst största nationen sett till territorium i Europa med avsikt att störta dess regering och installera en pro-rysk regim och därigenom återställa den till statusen som en beroende republik. Uppskattningsvis 190 000 trupper samlades under fyra månader vid Ukrainas gräns under förevändning av en militärövning liknande den som genomfördes mindre än ett år tidigare. I januari 2022 förklarade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland inte ville ha krig med Ukraina och ändå, utan någon utlösande faktor under tiden, hände det. ... Mer Rysslands värld av lögner, förtryck och dess brytpunkt

Översikt över aktuella globala och regionala aspekter gällande Rysslands krig i Ukraina
Del II: Ryssland och Europa

Ryssland har länge bedrivit en kampanj av desinformation, statlig och valinblandning och direkt sabotage i Europa. Detta har gjorts i ett försök att försvaga beslutsamheten och undergräva NATO:s defensiva samordning. Rysslands militärs nedslående resultat under det senaste året och det prekära ekonomiska tillståndet kommer sannolikt att lägga större vikt vid dess behov av att åtminstone lyckas med sina illvilliga ansträngningar i Europa i stort. Ryssland måste göra det för att inte utsätta sig för vad det uppfattar som ännu större sårbarheter för väst. Mycket av detta är mer uppfattning än verklighet, men Ryssland förblir försjunket i sin egen propaganda att väst utgör ett evigt hot mot sin existens. Verkligheten är i själva verket att regimen själv, mer än den nation den styr, känner sig hotad och är beredd att vidta de åtgärder som krävs för att bevara sig själv oavsett konsekvenserna för dess folk. ... Mer översikt över aktuella globala och regionala aspekter gällande Rysslands krig i Ukraina Del II: Ryssland och Europa

Översikt över aktuella globala och regionala aspekter gällande Rysslands krig i Ukraina
Del I: Två krig                  

Det nya kriget i Persiska viken har förändrat omständigheterna globalt och har återigen belyst Vladimir Putins förakt för USA. Andra händelser som spelas in har mer att göra med Putins krig i Ukraina och Rysslands inblandning i den bredare europeiska teatern. En ny vår gryr på en orolig kontinent under ett år som kommer att visa sig avgörande för dess säkerhet när det gäller Putins mentala tillstånd, hans behov av konflikt och hans egen överlevnad. En snabbt föränderlig geopolitisk dynamik är i spel, hänförlig till oförutsägbarheten i Trumps krig med Iran och Putins behov av att fortsätta sitt krig i Ukraina då Rysslands egen framtid verkar vara i fara. Båda krigen är valfria, även om det ena hittills konsekvent har visat sig vara avsiktligt kriminellt i sitt beteende med både sina flyg- och markattacker riktade mot en civilbefolkning. ... Mer översikt över aktuella globala och regionala aspekter rörande Rysslands krig i Ukraina Del I: Två krig                  

Vladimir Putin och kullen han dras till att dö på

Är Vladimir Putin kapabel att hantera den växande oron över läget i Ryssland som hans krig i Ukraina har orsakat? Hans förkärlek för konflikter har dominerat politiken under större delen av hans 25 år som ledarskap, från kriget i Tjetjenien (1999–2009) och följt av invasionen i Georgien (2008), Donbaskriget (2014–2022), det syriska inbördeskriget (2015–2024) till invasionen av Ukraina (2022–nutid). Strategin har bibehållit Putins version av den historiska ryska "starkemans" etosen vid rodret för Rysslands öde, en där nationens säkerhet sker på bekostnad av individuell frihet. I processen har Putin säkrat sig den makt som en gång hade hans tsaristiska förfäder, men nu med den extra fördelen av en mycket mer sofistikerad intern säkerhetsapparat. Problemet han står inför i detta ögonblick är den mur han har stött på både militärt och ekonomiskt. Frågan som ryssarna nu står inför måste kretsa kring huruvida Putin är mentalt kapabel att övervinna sina egna brister för att rädda landet från undergång. … Mer Vladimir Putin och kullen han dras att dö på

Koreografin av det nuvarande Ukraina – Ryssland – USA:s "fredssamtal"

Den andra omgången av trilaterala fredsförhandlingar hölls i Abu Dhabi den 4-5 februari 2026, efter inledande samtal som hade ägt rum den 23-24 januari 2026. En veckolång, USA-förmedlad, vapenvila som skonade specifikt energiinfrastrukturen tillkännagavs av Trump-administrationen den 29 januari och skulle träda i kraft före denna andra samtalsrunda vid en tidpunkt då vintertemperaturerna hade sjunkit dramatiskt. Moskvas tolkning av vapenvilan gav den dock i bästa fall fyra dagar och skulle endast involvera Kiev, medan Ukraina till synes var tvunget att ta hänsyn till hela Ryssland. Som vanligt avfyrade Ryssland under natten mellan den 2-3 februari över 450 drönare och mer än 70 missiler, varav 32 var ballistiska missiler, specifikt riktade mot energianläggningar på 27 platser i minst sex regioner i Ukraina, vilket störde vatten, el och värme. Mer än 1 170 flerbostadshus i Kiev förlorade värme när utomhustemperaturen hade sjunkit till -20 grader Celsius. Följande natt inträffade en liknande attack som skadade bostadshus och skolor, med flera offer. Att dessa attacker inledde den andra omgången av "fredssamtal" talar för Vladimir Putins nonchalans inför försök att hitta en lösning på ett krig där han och hans Kreml-kollegor fortsätter att vidmakthålla krigsförbrytelser som sammantaget har lett till anklagelser om folkmord. … Mer Koreografin i det nuvarande Ukraina-Ryssland-USA "fredssamtalen"